Bli EkoSmart.nu

Rättvisemärkt är den svenska representanten i Fairtrade Labelling Organizations International (FLO), som utvecklar kriterier och fungerar som stöd för odlare och anställda i utvecklingsländer. Kontrollerna utförs av FLO-Cert, ett oberoende internationellt certifieringsorgan med ISO65-ackreditering.
 

Företaget Rättvisemärkt i Sverige AB finansieras till största delen av licensintäkter från de företag som säljer Rättvisemärkt. Resterande del skjuter ägarna - Svenska Kyrkan och LO - till. En del av licensintäkterna förs vidare till Fairtrade Labelling Organizations International (FLO) för att finansiera dess verksamhet.

Föreningen för Rättvisemärkt är en ideell organisation, dvs en icke vinstdrivande verksamhet. Uppdraget består i att öka allmänhetens kännedom och kunskap om samt eftefrågan på Rättvisemärkt. Under 2007 finansierades verksamheten huvudsakligen genom anslag från SIDA och ett informationsstöd från Jämställdhets- och Integrationsdepartementet. Dessutom får föreningen inkomster genom medlemsavgifter (i dagsläget drygt 30 medlemmar som betalar en medlemsavgift 10 000 kr/år), extra stöd från medlemmar samt försäljning av PR-material och utbildningar/föreläsningar.

Vad krävs för att en produkt ska få bli rättvisemärkt?

Internationella Fairtrade-kriterier baseras på ILO-konventionerna för mänskliga rättigheter i arbetslivet samt syftar till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn.

Vad handlar kraven om?
- Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
- Barnarbete och diskriminering motverkas - Observera att barnarbete tillåts (så länge det inte drabbar skolgång eller barnens sociala utveckling)
- Demokratin och organisationsrätten främjas
- Lokalsamhället utvecklas socialt och ekonomiskt

- Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas

Miljöaspekterna
Eftersom det är miljöaspekterna som jag finner mest intressanta går jag in specifikt på de

-  Odlare som är ekologiskt certifierade får ett ytterligare högre pris för sin råvara, utöver

minimipriset, genom den "ekologiska prisdifferentialen".
Detta är alltså skälet till att man ofta hittar rättvisemärkta produkter som även är märkta med t.ex. KRAV-märkning

- Plan för miljöhänsyn ska finnas. Här ingår t ex skydd av och "buffertzoner" för vatten, skog och land samt avfallshantering, produktionsteknik och vattenanvändning som inte skadar miljön.
Observera att det står plan för - det betyder att man inte kräver att verksamheten ska ha en fungerande och aktiv sådan utan bara att man har en plan för det.

- Kriterierna för bekämpningsmedel följer WHO:s och FAO/UNEP:s listor över förbjudna kemikalier samt PAN:s "Dirty dozen".
Man får alltså använda bekämpningsmedel och kemikalier så länge de inte är förbjudna på någon av de där listorna.

- Säker förvaring och hantering av eventuella bekämpningsmedel är ett krav, samt tydlig märkning av dessa. Det ska finnas en plan för hur bekämpningsmedel fasas ut. 

- GMO är ej tillåtet

- ICS (Internal Control System) utarbetas för att införliva miljöhänsyn i alla delar av organisationen.
"För att införliva miljöhänsyn" - det är alltså inte ett krav att den finns där från början...

- Mängden avfall ska minskas, återanvändas och återvinnas i så hög grad som möjligt.

- Avfallsvatten får inte påverka vattenkvalitet, mark eller födoämnen.

- Vatten- och energiförbrukning ska minimeras. Förnybara energikällor ska användas så långt det går.

Slutsats
Fairtrade/Rättvisemärkt är en typ av miljömärkning eftersom den ställer upp vissa kriterier för produktionen av varan. Den särskiljer också produkten ifrån helt omärkta genom att påvisa att miljöhänsyn och miljöarbete påbörjats.
MEN den går inte att jämställa med KRAV-märkningen som många verkar tro.
Den betyder inte att produkten är ekologisk eftersom växtskyddsmedel, pesticider och konstgödsel som inte är förbjudna enligt de listor man utgår ifrån får användas (åtminstone i startfasten även om planen är att fasa ut de helt på sikt)

Mer information: http://www.rattvisemarkt.se

Många produkter i livsmedelsbutikerna är märkta med KRAV-loggan och det är känt som ett märke som förespråkar ekologiska produkter. Men vad står märkningen egentligen för och vilka ligger bakom den?

Om KRAV
KRAV, som kan uttolkas Konsumentens Rätt Att Välja, tillför ett alternativ på marknaden som gör det möjligt för konsumenten att följa sitt samvete och sin etiska övertygelse i den vardagliga konsumtionen.

KRAV är en ekonomisk förening som i sin tur ägs av företag och organisationer. Verksamheten finansieras huvudsakligen av licensavgifter från de företag som använder KRAV-märket. Alla anslutna betalar en avgift som motsvarar kostnaderna för KRAVs arbete.
Avgiften används till att främja ekologisk produktion och konsumtion. Det gör vi genom att utveckla regler, samarbeta internationellt och genom att öka kännedomen om KRAV-godkänd och ekologisk produktion så att försäljningen av KRAV-märkt mat ska öka och fler bönder och livsmedelsförädlare ska kunna ställa om till ekologiskt. Avgifter ger också resurser att ta fram information och trycksaker.
Konsumentinformationen betalas dock huvudsakligen av medel från Jordbruksverket.

När får en vara KRAV-märkas? 

När en produkt har ett KRAV-märke innebär det att produktionen av produkten har godkänts enligt KRAVs regler.
Producenten betalar en avgift för att få använda vårt märke och minst en gång per år kommer en kontrollant och undersöker om produktionen sker enligt våra regler. Alla led kontrolleras såväl produktion som distribution till dess att KRAV-märket sätts på produkten.

KRAVs regler är inriktade på produktion av mat som härstammar från lantbruket. Dessutom har KRAV regler för vildväxande bär och svamp, odlad och vildfångad fisk, vildfångade räkor, honung, textil och produktionshjälpmedel, bland annat blomjord. KRAVs regler omfattar hela kedjan fram till dess märket sätts på produkten. Såväl råvaruproduktion som förädling och grossister liksom butiker och restauranger. För textil gäller reglerna för råvaran.



Kravs regler och bestämmelser

Bra Miljö
KRAVs regler siktar mot en hållbar produktion - en som tillgodoser dagens behov utan att undergräva framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
Inga kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO ) får användas. Att inte använda kemiska bekämpningsmedel bidrar till en ökad mångfald i naturen.
En balans mellan djurhållning och växtodling är viktig. Därför ska en så stor del som möjligt av djurens foder produceras på den egna gården. Då kan näringen gå runt i ett kretslopp på gården och det blir lagom mycket gödsel att sprida tillbaka till åkern så att den inte heller behöver införskaffas från annan plats.

I KRAV-godkänd produktion tillämpas försiktighetsprincipen, vilket bland annat innebär att genmodifierade organismer inte får användas. I KRAV-godkänd livsmedelsförädling används främst naturliga processer utan syntetiska kemikalier.  Först efter prövning får producenten använda någon av de få tillsatser som KRAV kan tillåta.
KRAV arbetar för att alla KRAV-anslutna producenter i alla led av livsmedelskedjan ska ha infört ett miljöledningssystem inom de närmaste åren.

God djuromsorg
Det är också viktigt hur djuren har det och de ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Alla djur ska hållas i sådan miljö och skötas på ett sådant sätt att djurens hälsa och välfärd främjas. Djurhållningen ska kännetecknas av en mycket god djuromsorg och ett gott djurskydd. Utfodringen ska anpassas till djurens naturliga behov, kraftfodergivorna ska begränsas. Rutinmässig förebyggande medicinering får inte förekomma. För olika djur ställs olika krav baserat på de olika djurens behov. Grisarna får gå ute hela året. De får beta, böka och ta sig gyttjebad. Likaså får hönsen vara ute och äta grönt och picka mask under sommarhalvåret.

God hälsa och socialt ansvar
Hälsa är enligt WHO:s definition en fråga om fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. För god hälsa behövs bra miljö. Förutom den omedelbara hälsofördelen för lantbrukaren som slipper hantera kemiska bekämpningsmedel kan det öka välbefinnandet att veta att man gör en god sak för miljön genom att äta KRAV-märkt.I KRAV-godkänd produktion är hanteringen av kemikalier och exponeringen för gifter minimerad. KRAV har i sitt regelverk dessutom skrivit in rätten att underkänna produktion om kontrollen visar att arbetsvillkor och sociala förhållanden är undermåliga. Den regeln stärker KRAVs möjligheter att verka för en mer hälsosam arbetsmiljö i alla led av livsmedelskedjan.

Ett av det ekologiska lantbrukets mål är att lantbrukaren ska ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö samt glädje och tillfredställelse i arbetet. KRAVs regler och märke erbjuder ett enhetligt system för ekonomisk ersättning för ekologisk produktion, som är etablerat och accepterat i alla led.

Skillnader mellan KRAV och EU-ekologiskt

Livsmedel med härstamning från jordbruket får kallas ekologiska endast om de är certifierade (kontrollerade och godkända) enligt EUs regler för ekologisk produktion. EUs regler för ekologisk produktion är därmed lagnivå. KRAVs regler följer minst EUs regler, men är i vissa fall strängare. Detta gäller till exempel för djuromsorgen. KRAV har också regler för produktion som inte regleras av EU-förordningen - till exempel kring vildfångad fisk.

Mer information:
http://www.krav.se